Nu kör vi på mot Lucia

Där var jag riktigt fyndig faktiskt, och ni kommer snart förstå varför.

Idag är hittills en helt otroligt bra dag! Vaknade i morse och mådde aningen illa, jag hade nämligen ett teoriprov inbokat klockan 08:45 och kände mig inte alls säker på hur det skulle gå. Pluggade på in i det sista innan jag åkte ner till Vägverket. När jag svarat på alla frågor kändes det inte så väldigt bra, jag var osäker på en del och kände mig oförberedd på ämnena som kom upp. Så när jag skulle klicka på den där lilla knappen som skulle avslöja mitt resultat så dunkade hjärtat nästan igenom bröstkorgen på mig, det var verkligen läskigt.

Men så visade resultatet sig till slut:

GODKÄND
61/65

Det var en sån lättnad. Det var gjort, jag klarade det på första försöket. Jag skulle inte behöva gå hem och dystert berätta att jag kuggat. Underbart.

Glad i hågen gick jag ut därifrån, dagen var redan jättebra. Såg då att jag hade ett missat samtal på telefonen och fick då återigen en klump i magen. För någon vecka sen sa min lillasyster åt mig att skicka in en ansökan till Gävle Lucia, och jag gjorde det, mest som en kul grej. Förra veckan blev jag alltså väldigt förvånad när jag fick ett samtal från Gävle Dagblad där en tjej berättade att jag gått vidare till en uttagning med sångprov. Provet var igår, och det var så otroligt nervöst. Efter lite tonträffsövningar fick jag sjunga understämman på Så mörk är natten, en stämma jag inte sjungit sen högstadiet. Eftersom att jag inte mindes allting blev jag tyst under vissa korta toner, men tyckte i alla fall jag tog upp sången igen rätt fort. Det kändes helt okej, allt som allt. Den lillla intervjun också.

Det missade samtalet var från GD. Idag var dagen de skulle ringa och berätta resultatet, och jag blev plötsligt återigen väldigt nervöst och ringde upp numret. Telefonen var avstängd.

Nu följde alltså några timmars intensivt väntande, innan jag plötsligt hör melodin från Sagan om Ringen strömma från min telefon. I luren berättar en mansröst med en smått deprimerad röst att han ringer angående Gävle Lucia. Jag tycker jag hör redan på tonfallet hur det gått, och tänker att det ju var kul att få ha provat i alla fall.

- Du har kommit vidare och är en av de elva kandidaterna.

När jag hör det hamnar jag för några sekunder i chocktillstånd innan jag börjar säga något om hur roligt det är. Vad jag sa minns jag inte exakt, men Linnea som satt mitt emot mig såg lite förvånad ut innan hon insåg vad det måste handla om. Åh, jag blev så glad. Och Linnea verkade så glad att jag blev ännu gladare. Delad glädje är dubbel glädje, heter det ju.

Så nu får ni hålla utkik efter mig i Gävle Dagblad, som håller i det hela tillsammans med Lions. I morgon blir det fotografering, i grupp och individuellt. Jag hoppas verkligen att de andra tjejerna är trevliga, de som var på mitt prov verkade i alla fall helt okej.

Och ja, vad säger man? Önska mig lycka till! :)