Go'morron

Det är jobbigare att gå upp på morgonen när man vet att man ska ha ytterligare en sån där lära-känna-övriga-klasser-dag och inte alls hålla på med något vis-aktigt. Gäsp. Men det blir förhoppningsvis trevligt. Ett mer ingående inlägg om första veckan på skolan (eller andra första veckan för min del) kommer nog senare idag. Nu måste jag äta frukost!

MySpace

Nu har jag en MySpace-sida där jag tänkte lägga upp framtida låtar. Där finns faktiskt redan två - varav en är helt nyskriven! Klicka här för att lyssna på den och komma till min MySpace-profil :)

Jag har konstaterat att jag skriver ledsna och deppiga låtar när jag är glad, eftersom jag aldrig har någon lust att skriva sådant när jag faktiskt känner mig nere. Så ta de nedstämda låtarna som något positivt!

En helt ny sång

Okej, så här kommer den utlovade låten. Blev en rätt hastig inspelning eftersom jag plötsligt bestämde mig för att åka till Linnea och färga mitt hår. Håll tummarna för att jag inte slutar som grönhårig!

Andrea.wav

Andrea

Text och musik: Alexandra Dahlberg

G C D7 G

Jag har sett dina blänkande ögon

Så tomma, när de sakta fylls med gråt

Em Am D7 G

Och jag vet, att han stryper dig stilla

men att du alltjämt viskar: förlåt

D7 G D7 G

Och att du, den starka Andrea

blivit så hjälplös, så blind och nästan stum

C G D7 G

Det kunde jag väl aldrig tro, Andrea

Men nu är du där ensam på ditt rum

Jag minns kvällen när ni träffas första gången

Vi var så unga, knappt fyllda tjugoett

Han var charmig, väldigt stilig, nästan vacker

vem kunde ana, att det skulle gå så snett

Och som du dansa den kvällen, Andrea

med livet framför dig, en öppen allé

Och som du älskade honom sen, Andrea

du var förtrollad, det kunde alla se

Men förtrollningar är inte jämt av godo

Din röst den tystna, dina ögon titta bort

Jag nästan skrek, ville få dig att lyssna

men när du svara, var det tyst och väldigt torrt

Och du förklara hur han älska dig, Andrea

Det var ett misstag, hans enda snedsteg

Och jag vet inte hur han lyckades, Andrea

men du tog aldrig mer ett enda danssteg

Så många år som har gått sen den där kvällen

Och idag så står vi vid polisstationens port

Du öppnar dörren med darrande händer

viskar: jag hoppas, att det är över fort

Och visst har tiden satt spår nu, Andrea

hällt salt i det som en gång var sött

Men jag vet att du klarar det, Andrea

idag så är du den starkaste jag mött

Chokladbollar av varierande kvalitet

Låtinspelandet blev uppskjutet pga att Linnea kom hit med chokladbollsplaner! Vi gjorde chokladbollar med pärlsocker, sockerpärlor (inte samma sak!) samt röd och grön chili. Vi rekomenderar alla att köra på det traditionella pärlsockret, eftersom det blev klart godast.

Lyxmiddag även idag förövrigt! Tortillas med ris och en massa grönsaker och grejer. Gott!

Låtskrivande

Idag skrev jag klart en låt som jag påbörjade för några månader sedan. Tänkte spela in den under dagen och lägga upp den här så pappa blir nöjd (han tjatar om att få höra något jag skrivit själv). Spännande!

Borde egentligen åka in till stan och biblioteket för att lämna tillbaka en bok. Men det blåser storm utanför fönstret så jag har inte direkt någon lust. Kanske uppdaterar mitt lån på nätet istället, så kan jag lämna in den imorgon istället.

Kulturkalas och ost

Idag var vi och storhandlade på Willys och Göteborgs orienthus. På det sistnämnda hittade vi riktigt billig halloumi, varför vi hade riktig lyxmiddag med halloumi, tomatsås och sån där tre-färgad pasta alldeles nyss. Yummie!

Det Kulturkalasas och Way out westas en hel massa i stan just nu. Och om en liten stund ska jag och Torbjörn ner till Liseberg och se en spelning med Sven-Bertil Taube. Mer Torbjörn som är entusiastisk över det - men jag har inget bättre för mig så jag ger det en chans! Sven-Bertil känns ju lite sådär... En gubbe som aldrig skrivit en låt, och bara kan sjunga okej men har turen att vara son till någon som kunde. Torbjörn har inte heller mycket till övers för honom, men han gillar Evert till en nästan extrem nivå ;) När vi ändå är på Liseberg (det är gratis inträde pga konserten) så ska vi köpa glass på Ben & Jerry's-caféet. Inte illa.

Kanske ska ta en liten update om vad jag gjort sedan det senaste inlägget. Jag åkte alltså till Lund, träffade Jack, hans flickvän Filippa samt Filippas kusin som jag nu glömt namnet på. Vi åt glass (mycket glass i det här inlägget) på en glassbar som heter Per Tutti, har saknat det stället så mycket - världens godaste glass! Sedan spelade vi lite TP till på xbox360 innan anime-maratonet drog igång. Vi var lite smått dåliga på hela maratongrejen och tog oss bara igenom halva serien. Sen spelade vi NANA-spelet istället - ett otroligt givande spel där man shoppar, jobbar och inreder sin lägenhet. Men det är ju Nana, så det gör det ju automatiskt bra! Hela resan var väldigt trevlig också :)

Annars har jag dragit runt på stan en del pga tidigare nämnda kalas och så. Jag, Ragnar, Linnea och lite annat folk hängde hos Ragnar och hade förfest en kväll (vi kom aldrig längre än förfesten - för när vi väl bestämde oss för att gå ut började allt stänga). Sen har vi smakat sylt, kollat på skyltar, lyssnat på folk som spelat xylofon och trånat efter dyr langos under andra kalas-dagar. Och igår så var Benny och Linnea här på besök. Vi kom inte ut då heller, för vädret var uselt. Men vi planerade en Harry Potter-musikal istället! Mycket givande!

Nu är vädret inte heller på topp, det blåser och är mulet. Men det ska inte stoppa oss! Mot Liseberg!

Uppsats, Lund och gitarrsug

Nu sitter jag här och pustar ut efter en dag av studier och åter studier. På söndag ska min paper för sommarkursen vara inlämnad, och efter dagens arbete kan jag faktiskt känna mig lugn i att jag kommer klara av det. Men det har varit lite av en pärs. Har bara några sidor analys kvar att skriva nu dock - härligt!

Imorgon ska jag åka till Lund! Bara sådär! Kände att jag behövde en till liten avstickare innan skolan drar igång igen, och jag har inte varit i skåne sedan maj 2008. Tiden går, minst sagt. Men imorgon ska jag träffa Jack och ha School Rumble-maraton ^_^v Jag har inte sett någon anime på jag vet inte hur länge, vilket nog till stor del beror på min usla bandbred. Så det ska bli ett trevligt återseende! Ja, både Lund, Jack och School Rumble då.

Jag undrar om grannarna blir arga om man sitter och spelar "Märk hur vår skugga"  klockan tio på kvällen? Jag blev så sugen på att lära mig ackorden till den ordentligt nu, men det får nog vänta till en mer passande tidpunkt.

Vegansk pizza och starka chips

Igår var jag, Linnea, Torbjörn, Ylva och Jezz och besökte en restaurang i Gamlestan - Old Corner. De hade massor av vegetariska och veganska pizzor (helt otroligt, annars brukar det vara Vegetariana - punkt) och diverse andra veg-rätter. Lite kött fanns det också, men det var det ju ingen av oss som åt. Jezz och Ylva var söta och bjöd mig på pizza som tack för att jag hjälpte till med att kånka kartonger. Jag som redan fått en citronplanta! 

Det vi blev mest intresserade av på menyn var dock något på tillltugs-delen: "Världens starkaste chips (Varning)". Självklart var vi tvugna att anta utmaningen och snart hade vi en tallrik habanero-chips framför oss. Jag åt ett, Ylva ett halvt, Jezz ett, och Torbjörn och Linnea resten. Så nu vet vi vilka som var häftigast av oss.

Nu är för övrigt alla luckor och grejer uppe - det ser så fräsht ut! Lägger upp bilder när jag fått in dem på datorn.

Renovering

Zzzz... mm, Torbjörn går upp? Ja, just det, han ska spela... zzzz.... hm, öppnade någon dörren? 

"Åh, ursäkta. Jag är här för att byta luckorna."

...

...

!!!

Just det, det var idag vi ska få nya luckor. Det var till idag som vi skulle ha tömt våra lådor... Som tur är så har vi bara sju lådor, så det gick snabbt. Men vänta nu, varför har han lyft bort våra skåpdörrar i hallen?

"Ska skåpen också bytas ut?"

"Ja, rubbet."

"De i sovrummet med?"

"Ja, alltihop."

Woho! Jag klagar absolut inte. Vi fick intrycket av att det skulle göras först i höst. Riktigt härligt. Fick även bekräftat att luckorna inte bytts ut sedan 70-talet. Precis vad jag hade gissat på!

Flyttkartonger och en planta

Igår var jag utt till en annan del av Angered, nämligen Gårdsten, och hjälpte Ylva flytta in lite. Jag bar en kartong med spritflaskor och grejer och fick då faktiskt kommentaren "Du är ju starkare än du ser ut!" av hennes pappa. Första gången någonsin någon på något vis kallat mig stark tror jag! Söt-Ylva gav mig en citron-planta som tack för hjälpen - jag ska kämpa hårt för att få den att överleva. Idag anländer Jezz också, så jag ska dit och bära lite till. Lite träning ska man ju ha!

Idag är Torbjörn bortrest på släktträff, så jag har hela lägenheten för mig själv. Vilket i och för sig bara innebär att jag själv får ta hand om disken som är kvar från igår. Oj, vad skoj :P

Tror jag ska ta mig ner till Claes Ohlsson innan jag ska till Ylva och Jezz också, fick en sån lust att köpa några nya målardukar. Jag har dock ingen aning om jag ska måla, men det får väl visa sig sen. Skulle helst köpa nya färger också eftersom jag har så få, men det är bara onödigt att köpa småtuber och jag har inte råd att köpa en massa stora. Men när CSN-pengarna för augusti kommer, kanske!

Då var det dags för frukost. Tjingeling!

Ny design

Omväxling förnöjer, eller hur? 

Fjäril vingad

Solen skiner och jag sitter inne. Varför kan man ju undra? Jo, för att jag inte kan bestämma mig för vad jag ska ta mig för. Men jag har faktiskt varit ute idag, tog mig en promenad genom området på andra sidan gatan, Sandeslättskroken. Lite lugnare och mindre befolkat område, eftersom det mest består av radhus. Råkade på en hel fjärilskoloni som jag roade mig med att fota, man måste ju få känna sig lite som en naturmänniska ibland - trots att man aldrig är ute i skogen direkt.

Ett litet framsteg i göromålen är att det just blev bestämt att dagens middag blev grönsakswok - yum! Blev plötsligt också galet sugen på chokladbollar, kanske borde åka till Ica och handa lite kakao?

Idag ringde det också en hantverkare och berättade att våra köksluckor, lådor och bänkskivor kommer bytas ut på måndag. Behöver jag säga att jag blev glad? Vi har dock inte hört något om kaklingen än, men jag hoppas att den också är på gång.

Igår kväll var jag ambitiös och skrev nästan en låt. Har åtminstone melodin och två verser klar för mig, och det är ju alltid något. Måste stress-lära-in lite nya låtar inför visskolan också, och fräsha upp låtar jag har kunnat men lyckats glömma bort ackorden till. Go go go!

Apoliva-reklamen eller det oprovocerade hatet mot en vanlig tjej?

Sitter och följer den oväntat intensiva debatten om reklamen för Apoliva som just nu visas frekvent på tv just nu. Jag läste till och med en artikel i någon tidning häromdagen om hur rädda tittarna är för modellen i reklamen och att de upplever henne som obehaglig att titta på. På facebook finns inte mindre än åtta olika grupper som har olika åsikter om den här tjej som sjunger en gammal folkvisa. 

Vad tycker ni? Är reklamen läskig? Själv tycker jag det som är mest obehagligt är att när det dyker upp en tjej som inte har den superklassiska modell-looken på tv så blir de tydligen rädda! Jag reagerade på den här reklamen när jag såg den första gången - för att den faktiskt stack ut. Modellen är inte retusherad och stylad till perfektion utan hon ser faktiskt personlig och intressant ut. Men enligt den största av de ovan nämnda grupperna är hon bara ful och läskig.

Att bo i Hammarkullen

Angered är inte det område i Göteborg som har bäst rykte. Det brukar ofta nämnas tillsammans med Lövgärdet som områden man i största mån ska undvika att bo i. 

Men där var vi, jag och Torbjörn. I behov av bostad och med endast med ett halvårs kötid hos Boplats Göteborg. Det enda vi kunde göra var att hoppas på de bostadsbolag som inte bara gick på hur länge man varit registrerad skulle ge oss en chans. Och ibland har man tur - rätt som det var stod vi där med en tvåa på 65 kvadratmeter - och det för bara 4200kr/månden. Och vart var det vi skulle flytta vårt bohag? Jo, Hammarkullen - Angered.

Och Hammarkullen hade man ju hört om. Gängbråk, betongförort, miljonprojekt, kriminella invandrare, sunkiga lägenheter... man kunde ju undra hur tusan det här skulle gå? Bäst att hålla sig inne på kvällarna.

Så var det dags att flytta. Nervöst som brukligt, och att ta sig med flyttbilen genom Göteborg var en pina. Det slutade med att jag fick lämna min sambo på parkeringen med alla grejer medan jag försökte hinna köra tillbaka hyrbilen i tid. Döm min förvåning när jag kom tillbaka med spårvagnen och upptäckte att allt utom sängen blivit uppburet till lägenheten. Och den höll sambon på att bära upp - med hjälp av grannen från lägenheten mitt emot. Några barn i området hade också hjälpt till att bära lite småsaker.

Och sen fortsatte det på samma sätt. Ungdomsgängen lyste med sin frånvaro, istället visade det sig att området till största del var befolkat av barnfamiljer som hejade glatt när man passerade. Området var mycket mer grönskande än centralare områden, fyllt med träd och gräsmattor där det lekte barn dagarna i ända. Visst fanns det gott om invandrare av första, andra och tredje generation - men varför skulle det direkt ses som något negativt? Istället fick jag veta att det var  det som gjort att Hammarkullen varje år har Sveriges största karneval -  Hammarkullekarnevalen. Jag kom hem sena kvällar och behövde inte känna mig mer otrygg än jag hade gjort i någon annan del av Göteborg när mörkret fallit på.

Visst finns det vissa problem här. Det finns ingen vettig närbutik med normala priser - men Angered centrum ligger ju ändå bara två minuter bort med spårvagn. Annars är servicen i området helt okej, det finns både bibliotek, bad och gym. 

Sen är det lite svårt med kommunikationen ibland - en kvinna ville att jag skulle hjälpa henne med tvättmaskinen när jag var i tvättstugan men hon kunde inte ett ord svenska eller engelska så vi fick till slut ge upp. Och den få gånger jag ser väldigt små flickor i slöja tycker jag det känns lite obehagligt, för jag tycker verkligen inte om när barn får ta över föräldrarnas religion. Och jag tror inte en femårig flicka själv vill ha en burka som täcker allt utom ögonen - hur enkelt är det att leka då? Men religionsfrågan är en annan historia.

Det verkar helt enkelt som att fördomarna om förorterna, åtminstone denna, duggar tätt i Göteborg. Det enda som jag har ett större problem med i Hammarkullen är egentligen att det är ett sånt bevis på vilket segregerat samhälle vi lever i. När jag går ut här är jag den enda med västerländskt blek hy. Jag har aldrig tidigare sett på vilket sätt vi skuffar undan vissa nationaliteter i egna områden. Men nu vet jag - och det gör mig illamående.

Harry Potter och halvblodsprinsen

Jag är - som ni säkert vet - barnsligt förtjust i Harry Potter. Torbjörn är inte överförtjust i att ha en sambo som slänger sig över HP-rollspel och dylikt med en enorm entusiasm, men han får helt enkelt leva med det, hihi. Appropå rollspel så har jag upptäckt att jag förmodligen inte kommer att ha råd att åka på 10-årsjubileumet för VVT eftersom att sträckan Göteborg-Stockholm envisas med att vara svindyr. Väldigt tråkigt. Men det var ju inte det jag skulle skriva om nu.

Igår var jag till slut och såg Harry Potter och halvblodsprinsen på bio. Spoilervarning för resterande inlägget om ni inte vill veta något om handlingen i filmen eller motsvarande bok.

För det första blev jag glatt överraskad av skådespelarna denna gång. Okej, jag tycker fortfarande att både Harry, Ron och Hermione saknar en del personlighet och ibland går att likna vid sandpapper - men det känns ändå som en klar förbättring jämfört med den förra filmen. Innan jag själv såg denna sjätte installation i serien hade jag både hört folk som sågade samt älskade Halvblodsprinsen - och själv tycker jag det beror mycket på vilka förväntningar man går in i biosalongen med. Vill du att allt från boken ska hinnas med och att allt ska få lika mycket plats som i boken så är du körd, men om du däremot är lite öppen för att filmen inte behöver följa Rowlings text till punkt och pricka och kanske också kan få göra lite egna svängar ibland så har du mycket större chanser att få en förnäm upplevelse. För det är en bra film, i sin helhet. De har fått in humorn på ett smärtfriare sätt än tidigare, det här är nog första gången jag vid vissa tillfällen börjar skratta åt en HP-film. De allvarligare scenerna tillåts ta en mörkare ton, och det kanske inte är rekommenderat att man tar med sig sina yngsta syskon på filmen även om de älskar Harry Potter. Visst saknar jag alla de minnen från Voldemorts barndom och uppväxt som finns i boken, men samtidigt förstår jag hur mycket de skulle ha tagit upp tidsmässigt. Och jag tycker ändå man får en godtagbar bild av den unge Tom Riddle.

Kort sagt så är det här den HP-film som jag hittils tyckt mest om. Den håller kvar intresset genom de två och en halv timmarna den pågår, och den känns inte lika barnanpassad som vissa av de tidigare delarna utan kan utan problem avnjutas av äldre åskådare.

7/10

Mitt i natten

Sitter här i mörkret och knapprar på datorn. Vaknade sent i morse så tröttheten har inte riktigt slagit till.

Igår träffade jag Bea och Linnea på första gången på länge vilket var väldigt trevligt! Annars hängde jag mest runt hemma, skrev faktiskt en hel del på arbetet som ska lämnas in i slutet av augusti. Mycket produktivt! Lagade också en pastagratäng, vilket kändes väldigt lyxigt ^_^

Idag har jag inte gjort så mycket. Jag och Torbjörn var och handlade, sen lagade jag lite tortellini med ostsås. Nu är Torbjörn inne i stan så jag har legat och vilat lite framför tvn, spelat lite Banjo Kazooie och slöat lite allmänt. Slappardag!

Nu är det något som piper utanför mitt fönster. Jag förstår verkligen inte, varenda natt är det något oväsen här. Eller oväsen och oväsen... snarare irriterande ljud. Ugår stod en kille med moppe nedanför vårat fönster. Det var en moppe av scooter-sort och som bekant så surrar de lite sådär lagom enerverande. Han bara stod där, och då och då tryckte han lite på gasen så det surrade lite extra. Ville nästan springa ner de fyra våningarna och på äkta tant-manér säga att han faktiskt får sluta väsnas! Men jag var för lat :) Dagen innan dess blev jag väckt mitt i natten av att någon kände för att köra racerlopp mot sig själv ute på parkeringen. Någon gång ska jag smyga bakom en mur på parkeringen med kamera och ficklampa och dokumentera vilka som kör som galningar där på nätterna, och sedan skicka bilderna till polisen. Skulle aldrig våga ha min bil (om jag skulle ha någon) där nere, för någon dag lär de väl krasha in i något som står parkerat.

Nej, nu börjar jag bli lite trött ändå. Har förresten laddat upp lite bilder på bilddagboken för första gången på länge, så där kan man nu njuta av bilder av vad jag gjort på sistone!

Godnatt!