Andrea
Text och musik: Alexandra Dahlberg
G C D7 G
Jag har sett dina blänkande ögon
Så tomma, när de sakta fylls med gråt
Em Am D7 G
Och jag vet, att han stryper dig stilla
men att du alltjämt viskar: förlåt
D7 G D7 G
Och att du, den starka Andrea
blivit så hjälplös, så blind och nästan stum
C G D7 G
Det kunde jag väl aldrig tro, Andrea
Men nu är du där ensam på ditt rum
Jag minns kvällen när ni träffas första gången
Vi var så unga, knappt fyllda tjugoett
Han var charmig, väldigt stilig, nästan vacker
vem kunde ana, att det skulle gå så snett
Och som du dansa den kvällen, Andrea
med livet framför dig, en öppen allé
Och som du älskade honom sen, Andrea
du var förtrollad, det kunde alla se
Men förtrollningar är inte jämt av godo
Din röst den tystna, dina ögon titta bort
Jag nästan skrek, ville få dig att lyssna
men när du svara, var det tyst och väldigt torrt
Och du förklara hur han älska dig, Andrea
Det var ett misstag, hans enda snedsteg
Och jag vet inte hur han lyckades, Andrea
men du tog aldrig mer ett enda danssteg
Så många år som har gått sen den där kvällen
Och idag så står vi vid polisstationens port
Du öppnar dörren med darrande händer
viskar: jag hoppas, att det är över fort
Och visst har tiden satt spår nu, Andrea
hällt salt i det som en gång var sött
Men jag vet att du klarar det, Andrea
idag så är du den starkaste jag mött
3 kommentarer:
:O Jätte bra! Texten är väldigt gripande.
Jättebra låt. Det tycker pappa och Oskar också :D
Jättefint alex!
och tack, jag kan behöva ett "krya på mig"... hujj.. bättre idag dock!
Skicka en kommentar