Jaha, då var jag tillbaka här igen. Kände för att komma igång med bloggskrivandet igen och tänkte uppdater mitt mac-konto för att få igång den nya bloggen jag satte ihop, men av någon anledning vill sidan inte låta mig logga in. Så tills det problemet löst sig får jag väl stanna här.
Har bara någon vecka kvar i Gävle, vilket faktiskt känns trist. Vet att jag borde se fram emot flytten och nya skolan, men jag känner mig mest trött på att flänga runt landet. Hinner aldrig blir riktigt hemmastad för jag flyttar alltid när jag börjar trivas som bäst. Just nu känns allt bra här med jobb och närhet till familjen och allt sånt. Det känns sådär lagom tryggt. Men då är det dags att packa lådorna och dra vidare igen. Det jobbigaste är det vanliga arbetet med att få ihop en bekantskapskrets och gå förbi den där fasen där man måste samla mod för att fråga om man ska hitta på något eftersom man fortfarande inte vet om personen i fråga har något som helst intresse av att umgås med en. Inte för att jag någonsin brukar ha problem med att prata med folk, och jag tror nog att jag lyckas ge ett positivt intryck åtminstone ibland, men det är ju skönt när man kommit så långt att man har ett gäng att umgås helt avslappnat med.
Men det ska ju bli spännande också såklart, och intressant att se vad det är för typer man kommer gå med. Sen har jag ju Linnea med mig, så om resten visar sig vara brats och kulturvetarsnobbar så har vi väl varandra!
Sen känns det som att det var ett tag sedan jag höll på med teatern nu också! Egentligen var det ju inte så längesedan, Odeli-projektet tog ju slut i Mars (om jag inte minns fel), så det har ju mest varit ett sommaruppehåll. Men jag är ändå lite skraj för att jag ska vara lite ouppvärmd, så att säga. Men det brukar släppa rätt fort. Hoppas att de inte kastar in ledarövningar, min stora skräck, de allra första veckorna bara! Jag gillar inte riktigt den delen av teaterutbildningarna, regi o dyl är inte riktigt den delen av teatern jag vill syssla med. Men sånt brukar också gå bra till slut, bara man känner de övriga i gruppen lite.
Vet inte varför jag oroar mig. Blir alltid lite nojig inför skolstarter och tror att jag ska göra dåligt ifrån mig, men det brukar alltid gå prima. Säkert den här gången med.
Och regnet fortsätter ösa, så mina planer på att komma ut och jogga går det åt skogen med. Börja känna mig lite slapp nu när jag inte kommit ut och rört mig på ett tag så ikväll efter jobbet ska jag i alla fall cykla hem min cykel oavsett om det ösregnar! Okej, kanske inte då. Men om det bara duggar lite kan jag ju göra det åtminstone! Sen hoppas jag på lite uppehåll imorgon, då kanske jag kan cykla till hemlingby någon gång innan jobbet.
Jag känner mig nästan lite fräshare piggare sen jag började cykla till jobbet, hej placebo-effekt! Men lite har jag nog fått upp flåset ändå, för det går lättare för varje gång jag cyklar. Är rätt stolt över att ha tagit tag i det eftersom jag hela förra sommaren sa att jag skulle börja cykla men aldrig gjorde det. Och då bodde jag ändå närmare Furuvik än jag gör nu.
Såå, vad har hänt mer sen sist? Jag har väl jobbat mest, hinner inte med så mycket annat. Tur att jobbet är rätt skoj och arbetskamraterna trevliga, annars hade det nog varit tungt! Nu flyter det på utan problem och snart är säsongen över! Får se hur det blir nästa år. Jag får förmodligen inte bo på internatet över sommaren, så det vore ju egentligen lättast att komma tillbaka och jobba här, hyra en lägenhet i andra hand eller bo hos någon. Vet inte riktigt om jag skulle klara en hel sommar hos föräldrarna, det räckte med någon vecka i början av sommaren i år... Om ni skulle läsa det här, mamma eller pappa, så inget ont om er personligen..! Men det blir ju en liten omställning när man klarat sig själv ett år och plötsligt måste rätta sig efter andras regler igen.
OM jag skulle komma tillbaka till campingen så blir ju lönen bättre nästa år när jag är inne på tredje säsongen med! Riktigt anständig till och med, till skillnad från årets på strax över 70:-/h. Och det skulle ju vara lite intressant att se vad som händer med campingen utan Lasse vid rodret, nu när han slutar. Men samtidigt kanske man borde skaffa sig lite fler erfarenheter? Nåja, det är ju inget jag behöver fundera på än på länge.
Nej, det får räcka som uppdatering för stunden. Nu ska jag se om jag kan få igång den där nya bloggen.
Dagens låt
Säkert - Någon gång måste du bli själv
"Och jag har sett dina pupiller växer när du är med mig
Du vet inte om det än men det kommer att bli du och jag till slut"
Premiären av Harry Potter and the Half Blood Prince skjuts upp till 17 Juli 2009. Tråkigt för mig och alla andra fans. Jag tycker helt klart att HP-serien blivit bättre för varje film. Lite mörkare, lite vuxnare och seriösare jämfört med de första som helt klart kändes som att de riktades mot en yngre publik. Så jag hoppas såklart att de sista filmerna ska vara av rätt hög klass, det är de skyldiga de fantastiska böckerna. Så om de behöver lite extra tid för att färdigställa filmen och få allt så bra som det kan bli så är det nog fine by me ändå.
Lin Miaoke sjöng under öppningscermonin av OS i Peking - trodde alla. Men egentligen var det Yang Peiyi (till vänster) som stod för tonerna medan Lin stod för mimningen. I sista minuten ansåg man tydligen att Lins röst inte höll måttet och tog därför istället in sjuåriga Yang - som däremot inte höll måttet rent utseendemässigt och fick hålla sig bakom kulisserna.
Då var den här - världens sämsta idé! BIC har kommit fram till att engångsmobiler (nedre bilden) är något de kommer tjäna kosing på och således tagit fram en telefon som räcker till 60 minuters samtalstid, sen är kretskortet förbrukat. 
Inlägg
