


En blogg för alla som vill veta vad jag gör, bara.




Vi tog en sväng förbi iitala outlet när vi ändå var ute och vandrade. Fyndade de här jättefina assietterna från BodaNova! De är inte i vitt porslin som det ser ut som på bilden, utan i glas. Är väldigt nöjd :)

Idag träffade vi den andra teatergruppen som medverkar i projektet Teatergalen jag just nu medverkar i. Gruppen består av ett gäng personer som har eller har haft problem med psykisk ohälsa. Vi fick under kvällen se deras små sketcher som de ska framföra innan vi visar våran långre pjäs. Deras sketcher var ofta väldigt humoristiska och handlade om allt ifrån städmani till hur hemskt det är att vara så ensam att man kan höra sina egna hjärtslag och hur det är att inte få hjälp när man skriker efter det.
Mötet var väldigt givande. Jag märkte hur många fördomar man verkligen har om personer med psykiska problem, oavsett hur öppen man tror att man är som person. I början vågade inte många försöka föra en konversation med den andra gruppen, man fick för sig att de inte jämt förstod vad man sa eftersom de ibland såg väldigt nervösa ut och betedde sig lite ovanligt. Men när det hela väl kom igång så märktes det ju att det inte alls var något fel på deras intelligens (som att det skulle finnas någon anledning till det?). Vissa tänkte bara på ett lite annat vis än oss och vissa blev bara nervösa av att det var en massa okända människor där. Vilket ju såklart inte är så konstigt om man har problem med panikångest eller liknande.
Jag fick en liten shock när jag insåg att jag faktiskt hade haft en del fördomar om de här människorna. Så på det viset så är jag väldigt glad över att vi fick träffa dem. Det var också intressant att höra deras tankar om psykiska sjukdomar. En äldre herre försökte t ex. förklara hur tankarna gick på ett lite annat sätt än vanligt. Det kan inte vara helt lätt. Men mest diskuterade vi bara teaterföreställningarna.
Vi har tre stycken i våran grupp som studerar till psykologer. Det var dock en del negativa skämt om psykologer i den andra gruppens sketcher, så när vi presenterade oss vågade ingen av de säga vad de pluggade till. Det var lite roligt :)
En av gruppens historier var baserade på en sann händelse, och det var helt sjukt. En man hade pratat med sin psykolog som bad honom berätta om sina syskon. Mannen sa att han inte hade några syskon. Psykologen förklarade att det stod att han hade det i journalen som läkaren hade skrivit ut och att det då måste stämma. Han fortsatte gå på under hela sessionen om att patienten inte skulle förneka sina syskon och försökte få honom att prata om dem. Det var bara det att dessa syskon inte existerade. Det hade blivit fel i journalen. Måste vara ett givande samtal.
Så var man hemma igen efter en jättetrevlig helg hos pojkens familj i Småland!
Tänkte efter förfrågan berätta om hur det gick med en intervju, som inte var lika mycket intervju som det var casting om man frågar mig. Jobbet handlade ju trots allt om att agera i olika rollspelsövningar.
Först och främst höll jag på att komma för sent då företaget inte ens bemödat sig med att sätta upp en skylt med sitt namn där de höll till! Med två minuter till godo hittade jag en annan förvirrad sökande som också oroade sig över om hon kommit rätt och konstaterade att vi båda inte kunde fått fel adress. Jag hade förberett mig själv en del i förhand, så att jag inte skulle bli nervös och börja svamla bort mig på några frågor. Men det visade sig vara helt i onödan då det första mannen jag pratar med säger är "Ja, vi ska inte fråga ut dig om ditt livs historia. Allt sånt står ju i ditt CV! Så vi tänkte bara köra lite improvisation här så vi får se vad du kan".
Jag blev presenterad för ytterligare en man som tydligen var psykolog och som skulle agera lärare. Jag fick bemöta honom med två olika uppdrag. Det första gick i korta drag ut på att jag skulle berätta om min kompis som under en tid blivit trakasserad, medan jag i det andra skulle agera kaxig tjej som blev anklagad för att ha varit med och kränkt en annan elev. Jag var inte beredd på att få spela teater och improvisera, men jag hoppas ändå att det gick bra. Jag är lite orolig över att jag spelade rollen som lite för osäker i det första scenariot, men är nöjd med vad jag presterade i det andra. Psykologen berömde mig för mina argument, vilket jag får se som positivt.
Tjejen som skulle in efter mig berättade att hon hört att det var väldigt många som sökte jobbet, så jag försöker att inte hoppas för mycket nu. De skulle höra av sig i början av veckan, så förmodligen blir jag till ett nervvrak så fort jag vaknar imorgon. Vi får väl se hur det går :)
Efter lite trassel från min skolas sida så kommer imorgon äntligen mina 11 000 från CSN att trilla in imorgon. Och eftersom jag redan lyckats betala alla räkningar så blir det pengar som endast ska gå till mat och andra förnödigheter.
Extra pengar + Mindre utgifter = Dags att investera i något kul!
Så, jag har funderat på en ny laptop. Funderat och svurit åt min nuvarande lilla bärbara som dras med allenhanda problem och sjukdomar som inte verkar gå att fixa med hjälp av omformateringar eller antivirusprogram. Och jag tänker inte lägga några pengar på den här gamla saken när jag lika gärna kan köpa nått nytt och fräscht. Nyast och fräschast för stunden känns ju helt klart som MacBook Air, som jag blivit rätt så kär i. Den är på alla sätt och vis (förutom den där ensama usb-porten) alldeles perfekt för mina behov. Liten och smidig, väldigt trevlig design, det är en Mac, och är lätt att släpa med sig. Man behöver inte ens släpa med den, till skillnad från min oldie laptop så väger den ju inte ett dyft. Det känns lite jobbigt att gå med den här på ryggen när man ska någonstans, tillsammans med alla sladdar och skit. Den har ju också en rätt mysig batteritid på fem timmar (fast jag har hört att det snarare är fyra?), till skillnad från min nuvarande timme. Väldigt bra när man sitter några timmar på tåget, det är rätt trassligt att koppla in en massa sladdar. Särskilt om man sitter mot gången och personen innanför vill ut, och man då måste få undan alla sladdar och datorn utan att trassla in sig själv i hela grejen. Nej, mindre sladdar och mindre dator passar mig bra. Ska bara övertala min mamma om att låna mig 5000 så att jag har råd med den där maten också...
Shanalogic Det känns som en vettig lista, jag ska nog klara av det där. Heja mig!